Den andra vågen?

Just nu plöjer jag presstexter om svensk coronahantering från februari och framåt, i forskningssyfte. Av alla notoriskt vaga och svårfångade uttryck som florerar under pandemin finns ”den andra vågen”. Uttrycket används som bekant för den andra smittovåg som ska skölja över oss nu under hösten sedan tidigare nedstängda samhällen öppnat upp och människor börjat samlas på arbetsplatser efter sommarens semesterveckor.

Senast mina ögon föll på uttrycket var när statsepidemiolog Anders Tegnell nyligen förklarade att den kraftigt ökande mängden coronavirus i Stockholms avloppsvatten inte indikerar en andra våg.

Så här citeras Tegnell av SvT:

Skärmdump från SVT Nyheter (2020-10-05)

Intressant nog närmar sig Tegnell här ett slags definition av vad en andra våg innebär. Den är ”något större, […] det går över hela landet”. Vad ”något större” egentligen betyder och vad ”hela landet” innebär är dock oklart. Redan från början verkar ju viruset ha uppträtt i kluster. När Sverige upplevde sin första våg skonades vissa regioner medan andra drabbades hårt. ”Vågen” är kanske ingen passande metafor för coronavirusets spridning. Den kanske istället kan förstås i termer av lokala och mycket kraftiga störtskurar som sammantagna hotar att svämma över områden?  

Vågen som metafor är bildligt sätt tydlig och samtidigt vag. Det är inte svårt att för sitt inre se vågen skölja fram. Svårare är det att slå fast hur hög, bred eller kraftfull den är. Vågen kan vara en långsamt rullande bölja eller en våldsamt framrusande tsunami som dränker allt i sin väg.

Sedan kan man anmärka på hur vågmetaforen antyder att smittan är ett naturfenomen som inte går att hejda. Just den inställningen tycks ju ha präglat svensk coronahantering framför allt i initialskedet. Smittspridningen fick ha sin gång, om än i lätta doser och i så maklig takt att sjukvården inte kollapsade. Vi fick omfattande smitta, mycket lidande och höga dödstal. Och åtminstone fram till i somras var den någonstans inom en snar framtid hägrande flockimmuniteten något som företrädare för Folkhälsomyndigheten och andra gärna ville räkna hem som allra minst en positiv bieffekt av strategin. Men utfallet i länder som Norge, Island, Nya Zeeland, Danmark, Finland, Tyskland med flera visade att vågen kunde hejdas, åtminstone delvis, och i alla händelser mer än vad ansvariga för den svenska coronahanteringen tycks ha trott vara möjligt.

Hur det än är har vågen etablerats som metafor för virusets framfart. Och här finns ett mönster i språkbruket att falla tillbaka på, vi talar ofta om vågor när oönskade och svårkontrollerade saker händer. Det finns varselvågor, panikvågor. Även tidigare pandemier har beskrivits i termer av vågor. Men det finns också sådant som En våg av längtan (Flamingokvintetten).

Så här skriver Folkhälsomyndigheten i sin senaste veckorapport (2020-10-02) om den svenska smittspridningen:

Vecka 39 rapporterades nästan 3 000 bekräftade fall av covid-19. Det är en ökning med 40 procent jämfört med vecka 38. […] Antalet analyserade tester minskade vecka 39 jämfört med veckan innan, medan andelen positiva prov ökade till 2,4 procent jämfört med 1,6 procent vecka 38.

Det rör sig med andra ord om en reell och knappast marginell ökning. Borde den omtalas som en andra våg? Det har jag ingen uppfattning om (jag är alltså inte säker på att ”vågen” är en särskilt lyckad metafor i sammanhanget). Däremot kan vi notera att utvecklingen i andra länder, till exempel Norge, ofta ramas in på det viset i svenska medier. Ett exempel bland många är ett Aktuellt-reportage om vårt västra grannland den 5 oktober:

Och i juni kunde Norge börja öppna upp samhället igen. En öppning som dock fick tvärbromsa under höstens andra våg.

Norge är intressant i sammanhanget. Landet hade per den 29 september en positive test rate på 1,3 procent medan Sverige motsvarande siffra låg på 2,2 procent två dagar tidigare (se Our World in Data: Coronavirus (Covid-19) Testing 2020-10-05). Precis som i Sverige slår smittan i Norge till på vissa ställen, men inte på andra. På senare tid har smittan ökat i båda länderna (förhållandevis något mer i Norge, och från högre nivåer i Sverige), ändå är det just Norge som sägs möta en andra våg.

Varför?

Det skulle kunna bero på att smittan slår till i kluster och att ”vågen” därför helt enkelt ger en opassande bild av fenomenet. Det är som sagt ett övertygande resonemang från min språkliga, i sammanhanget ytterst begränsade horisont. Men det förklarar ändå inte varför andra länder och inte Sverige kopplas in på vågmetaforen.

En annan möjlig förklaring är att den svenska smittspridningen inte har ökat så mycket att det är befogat att tala om en ny våg. Då skulle själva benämningspraktiken motiveras av sakernas beskaffenhet. Våra smittotal ligger nu på en så låg nivå i förhållande till hur det såg ut i våras att det sannolikt skulle krävas en oerhört kraftig ökning (också i antal svårt sjuka och avlidna) för att det skulle gå att tala om en ny våg. Norrmännen med sina låga smittotal i utgångsläget uppfattar kanske däremot lättare en förhållandevis liten ökning som en andra våg. Något liknande kan sägas om andra länder i Europa som tryckt ned smittan ordentligt medan Sverige så att säga hållit den i gång på en något högre men med tiden allt mer hanterbar nivå. (Eller så är det helt enkelt svenska medier som med sitt naturliga utifrånperspektiv beskriver andra länder så.) Ökningen i Sverige just nu tycks kanske som en krusning på ytan jämfört med hur det såg ut här i våras. Utgångspunkterna är så olika.

Olika är som bekant också sätten som ländernas myndigheter har kommunicerat åtgärder och bedömningar till befolkningarna på. Diskurserna har sett olika ut. Det är ytterligare en tänkbar förklaring till att vi inte talar om en andra våg i Sverige. Medan Folkehelseinstituttet i Norge redan i februari offentliggjorde riskanalyser av hur många norrmän som kunde smittas, mumlade FHM och ägnade sig snarare åt att dämpa oro och varna för överilade åtgärder. Man framhärdade ju länge i att smittan sannolikt inte skulle spridas okontrollerat i Sverige och pekade på hur överdrivna andra länders reaktioner var – tills den allmänna samhällsspridningen plötsligt var ett faktum och något man absolut inte kunde stoppa. Den höga smittspridningen i våras har också lyfts fram som en förutsättning för högre immunitet som ska betala sig senare – det vill säga nu, när andra länder efter sina lockdowns kämpar mot den andra vågen. Ska då också Sverige behöva ta sig igenom eländet en gång till? Medan man i Norge inskärpte allvaret och vidtog tuffa åtgärder sände svenska företrädare för smittskyddet ut signaler om att corona egentligen inte är så farligt. (Till exempel när FHM-konsulten Johan Giesecke i SVT hävdade att 99 procent av alla smittade inte märker något – ett påstående intill förväxling likt Donald Trumps uttalande om att 99 procent av alla smittofall är ”totally harmless” , vilket enligt New York Times faktakoll var osant.)

Att ordvalen för virusets härjningar påverkas av hur vi allmänt ramar in coronaläget här och utomlands och av stämningarna som präglar den polariserade debatten om covid-19 sedan mer än ett halvår är alltså inte konstigt. Sedan pandemins utbrott har svensk självgodhet muterat till folkhälsochauvinism. Slagordet att ”lyssna på experterna” har inte främst varit en öppen appell för att söka sanningen, utan ett medel i debatten för att mönstra ut kritiker också när dessa har argumenterat med stöd av forskning för det de har uppfattat som sant och riktigt. För somliga debattörer och myndighetsföreträdare har inga dödstal varit besvärande nog att stå i vägen för idén att Sverige är bäst i klassen. I ett sådant debattklimat skulle det troligen krävas en extrem försämring av coronaläget på hemmaplan för att det ska uppfattas som en andra våg. Om ens då.

Det här inlägget postades i Förbannad dikt, Politik, Språk, Språkkritik, Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s