Språk, diskriminering och slutna tankesystem

Jag kan inte låta bli att undra hur språkvetarna Lann Hornscheidt och Mats Landqvist skulle analysera den debatt som blossat upp om Charlie Hebdos satirteckningar efter massakern i Paris. De har nämligen skrivit den första boken om språk och diskriminering på svenska och den kretsar mycket kring debatter om rasism i offentligheten. Jag recenserade den i senaste numret av tidskriften Respons (2014/6) – min text kommer kunna läsas här när den blir fritt tillgänglig 2015-06-18, innan dess gör man bäst i att skynda till närmaste Pressbyrå och inhandla numret, som bjuder på mycket bra läsning.

Jag kan ju inte veta säkert, men jag misstänker att Hornscheidt och Landqvist skulle se det som uttryck för strukturell rasism riktad mot en marginaliserad, underprivilegierad grupp av människor när Charlie gör narr av islam och islamism. Boken Språk och diskriminering (Studentlitteratur, 2014) utgår nämligen från ett intersektionellt, normkritiskt perspektiv och analyserar diskriminerande språk i ljuset av förtryckande strukturer. En kränkning exempelvis är inte diskriminerande om den inte reproducerar ”strukturell diskriminering” (s. 76). Diskriminering är per definition strukturellt betingad och är, heter det, en ”naturaliserad del” av ”samhällets sociala och kulturella tradition och arv” (s. 60).

Men vad är egentligen en ”struktur”? Hur fungerar den, vem bär upp den, hur ser spänningsförhållandet ut mellan individ och struktur? Hur kan man argumentera för att det alls finns något sådant som förtryckande strukturer?

Allt detta förblir mycket oklart. Vilket är ett väldigt problem, eftersom Språk och diskriminering är tänkt att tjäna som akademisk lärobok. Trots bokens många kvaliteter blir det hela än mer prekärt med tanke på att framställningen bygger på ett anti-essentialistiskt credo. Identitetskategorier (ras, kön, etnisk tillhörighet etc) skall ifrågasättas som konstruktioner. Men förekomsten av en allomfattande strukturell diskriminering sätts aldrig under debatt. Strukturerna bara finns där. Snart sagt varje analytisk tillämpning som finns i boken mynnar ut i slutsatsen att Sverige genomsyras av rasistiska, sexistiska etc strukturer. Till sist liknar det ett ideologiskt mantra, ett axiom som aldrig behöver bevisas. Jag avslutar min recension så här:

[F]rågan infinner sig om det alls går att vara politisk och vetenskaplig på samma gång. Mitt och många andras svar är ja. Men då får man som forskare lägga sig vinn om att undvika ideologisk ensidighet, ogrundade generaliseringar och cirkulära resonemang. Man måste hantera empirin varsamt och öppna dörren för tolkningar och resultat som motsäger den egna världsbilden. Sådana förtjänster är en bristvara i ”Språk och diskriminering”.

Av en händelse läste jag boken parallellt med Dan Josefssons fenomenala reportage Mannen som slutade ljuga (2013), om Sture Bergwall och terapin på Säter (bra recension av boken här). Josefsson gläntar på dörren till ett hermetiskt slutet tankesystem, där varje utsaga tolkades efter stränga mallar. Oavsett vad som sades eller skedde fann terapeuterna evidens för teorin att Bergwall var en seriemördare som förträngt minnena av sina gärningar. Josefsson visar hur förödande konsekvenserna blev. Detsamma kan givetvis inte sägas om Språk och diskriminering och jag menar inte att resonemangen i boken ens kommer i närheten av rättsskandalen i fallet Thomas Quick. Likafullt demonstrerar boken ofrivilligt hur ett slutet tankesystem kan se ut: teorin om den strukturella diskrimineringens närmast universella förklaringsvärde som ett tankesystem – eller en tankestil (Denkstil), som vetenskapsteoretikern Ludwik Fleck skulle ha sagt – där allt tolkas enligt ett mycket strängt ideologiskt program och där man inte tycker sig behöva argumentera för de mest basala antaganden.

Annonser
Det här inlägget postades i Forskning, Recension, Språk, Språkkritik, Språkvetenskap. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s