Råttburen och den tyska historikerstriden

Hur ofta händer det att man under en och samma dag och i vitt skilda sammanhang snubblar över nästan identiska skildringar av en mycket specifik sak som man aldrig tidigare hört talas om?

Nå, det hände mig häromdagen. Först läste jag detta i Jakob Ejersbos briljanta roman Liberty, som utspelas i Tanzania:

”Idi Amin var en barbar”, säger de vuxna till varandra.

[…]

Han begravde sina fiender levande och kastade ut dem till krokodilerna. Levande människor bands fast och en metallhink sattes uppochner på deras mage med en råtta inunder, och en eld tändes ovanpå metallhinkens botten så att råttan flydde från elden genom att äta sig väg ner genom den levande magen.

(S. 72)

Det är alltså en av romanens två berättare, Marcus, som säger det här. Och han återger det i sin tur som en av historierna som berättas ”om Amins vanvett”. Inte mycket till historisk förstahandskälla, alltså.

Men sen läste jag, i ett nyutkommet nummer av Spiegel (7/2014), en lång intervjuartikel av Dirk Kurbjuweit (alltid läsvärd!) där en rad namnkunniga tyska historiker diskuterar Tysklands skuld för Första och Andra världskriget och för folkmorden på 1930- och 1940-talen. Helt central i sammanhanget är den så kallade ”historikerstriden” på 80-talet, där konservativa historiker, med Ernst Nolte i spetsen, försökte relativisera uppfattningen att Tyskland bar en särskild skuld för Andra världskrigets fasor och att nazisternas folkmord var något historiskt helt unikt.

Kurbjuweit inleder sin artikel med att återberätta en detalj ur boken Der Blutrausch des Bolschewismus av R. Nilostonsky, som utkom på 1920-talet. Kurbjuweit skriver (i min översättning):

De [=  sovjetiska hemliga polisen] stoppade in en råtta i ett järnrör och pressade det mot fångens kropp. Sedan eldade de mot rörets andra sida. För den panikslagna råttan fanns ingen annan utväg än att äta sig igenom fången.

Om den här tortyrmetoden verkligen tillämpades i Uganda och Sovjetunionen vet jag inte. Men Hitler påstås ha känt till den. Och här kommer historikerstriden in i bilden: När Ernst Nolte i sin artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung den 6 juni 1986 utlöste den fick ”der Rattenkäfig” (råttburen) en bärande funktion. Nolte tolkade nämligen Hitlers vetskap om bolsjevikernas grymhet som ett tecken på att han var genuint rädd för dem. Vilket i sin tur skulle ha varit åtminstone ett skäl för nazisterna att begå folkmord: Gulag skulle ha lett till Holocaust. Det var själva kärnan i dispyten: Var nazisternas folkmord ett unikt och ojämförligt brott eller var det en kausal ”reaktion” på stalinismens förbrytelser?

Historikern Hans-Ulrich Wehler skrev så småningom en bok där han ägnade råttburen ett helt kapitel och försökte vederlägga Nolte tes: ”Så var det en gång, Förbundsrepubliken Tyskland ägnade sig åt att diskutera råttor”, skriver Kurbjuweit.

Det hela slutade med att det vänsterliberala lägret – Habermas och andra – gick segrande ur striden. Nolte marginaliserades och marginaliserade sig alltmer. Men i Kurbjuweits artikel blir det tydligt att det möjligen inte är så enkelt, åtminstone vad det gäller Andra världskrigets utbrott. Tyskland bär visserligen stor skuld, men de andra stormakternas ansvar för krigsutbrottet har försummats. Det säger både Hans-Ulrich Wehler och statsvetarprofessorn Herfried Münkler (som nyligen gav ut tegelstenen Der grosse Krieg om Första världskriget) i Spiegel-intervjun.

Som lekman har jag svårt att värdera de olika positionerna och vill (kan) inte ge mig in i själva debatten. Men nog är det fascinerande att en så liten detalj som en råttbur kunde spela en så stor roll för en så komplex fråga som Tysklands och nazisternas skuld för Andra världskriget och folkmorden – och att denna detalj dyker upp 25 år senare i en dansk författares roman om Tanzania!

Det här inlägget postades i Tyskland. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s