Språkliga landskap och politiska konflikter

Jag vill öppna den här bloggen med att säga något om fotot som toppar sidan. Det är taget i Pretoria för ett år sedan, i centrum, alldeles nära Church Square, där Paul Kruger står staty.

Två gatuskyltar, tänker du. Hur spännande är det?

Mycket, svarar jag.

Vad vi ser på bilden är något som är ganska ovanligt i Sverige. Men i Sydafrika är det en del av den politiska debatten. Namn på gator, städer och allmänna platser har blivit föremål för ibland hätska och infekterade språkpolitiska strider. Bakgrunden är givetvis landets historia, och det styre som i namn av apartheid separerade vita från svarta och färgade.

Till apartheidsystemets mytologi och ideologiska överbyggnad hörde ju också berättelsen om afrikaanerna (eller afrikanderna, boerna). Hur de lastade sina oxkärror fulla i början av 1800-talet, lämnade Kapprovinsen och den brittiska överhögheten och under väldiga vedermödor plågade sig igenom ödemarkerna för att till sist slå sig ner i Fristaten och Transvaal, där de grundade sina boerrepubliker. Pionjärerna,  ”die voortrekkers”,  var besjälade av att tämja det vilda landet, sprida sin kristna tro och begåva det mörka Afrika med en gnutta vit civilisation.

Fotot visar alltså två skyltar, där det gamla gatunamnet är genomstruket och ersatt av ett nytt. Madiba – a.k.a. Nelson Mandela – behöver väl ingen närmare presentation. Vem Vermeulen var är jag litet osäker på. Möjligen en viktig figur ur klanen Vermeulen, som härstammar från två anfäder i Utrecht enligt den här släktsidan.

Två namn: ett afrikaanskt eller holländskt och ett afrikanskt, ett som representerar det ”gamla” Sydafrika och ett som står för den nya ”regnbågsnationen”.

Inom språkforskningen talar man om språkliga och semiotiska landskap, om hur språkbråk och teckensystem används i det offentliga rummet. På fotot här ovanför är det visserligen inte olika ”språk” som står mot varandra, utan två egennamn. Men Vermeulen och Madiba är ändå intimt förbundna med språk, kultur och historia. Skyltarna blir uttryck för en konflikt i det språkliga landskapandet.

Språkbruk ligger alltid inbäddat i politiska, kulturella och sociala sammanhang. Och omvänt: språk bidrar till att skapa sådana sammanhang. Sättet som en en gata benämns på spelar roll för vad vi vill att den förknippas med. Det påverkar hur vi ser på den. Så kan man läsa av, beskriva och förstå politiska konflikter genom att studera språket i bruk – en viktig uppgift för lingvister.

Det förvånar inte att just afrikaanernas organisationer vänder sig mot de nya gatunamnen i Pretoria. Det finns också förslag om att döpa om huvudstaden – uppkallad efter pionjären Andries Pretorius – till Tshwane. Sista ordet är inte sagt än på länge.

Det här inlägget postades i Språk, Sydafrika. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Språkliga landskap och politiska konflikter

  1. Andrea Castro skriver:

    Grattis till nya bloggen, Magnus! Intressant första inlägg som bl. a. kan inspirera studenter till roliga och intressanta uppsatsämnen.
    Hälsningar,
    Andrea.

  2. Magnus skriver:

    Tack Andrea! Ja, förhoppningsvis kan det intressera någon.
    /M.

  3. Johan Järlehed skriver:

    Kul och spännande initiativ Magnus! Ser fram emot att läsa mer…
    Nästa större träff för alla intresserade av språkliga landskap äger rum just i Sydafrika:
    http://www.linguisticlandscapes6.co.za/

  4. Magnus skriver:

    Johan, stort tack för tipset. Ska du dit? Ser att den äger rum ganska snart, för sent att för mig med andra ord…

  5. Lena skriver:

    Spännande läsning älskling! Ser fram emot att få följa dig här på bloggen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s